2010-05-16

"Brev från pensionsmyndigheten ..."

spring01_


Kommentar till:
Brev från pensionsmyndigheten – regeringen djävlas med oss
- Motvallsbloggen


Nog borde de flesta bli lite skeptiska till hur de räknar ut dessa risker och gör tvärsäkra uttalanden i procent. Inte minst den senaste tiden borde väl ha lärt oss det, är tjänstemännen på pensionsmyndigheten skickligare än de som bedömde det finansiella hos Goldman Sach, Moodys etc.


Ett annat problem som är minst lika allvarligt är att alla våra politiker verkar tro att vi sparar när man har överskott i det offentliga och hjälper till att blåsa upp den finansiella marknaden.
"En individ kan spara och skaffa sig finansiella fodringar på det övriga samhället, på övriga människor – just därför att han är en liten del av ekonomin. Därmed kan han i framtiden med lätthet omvandla köpkraft till tjänster eller varor. Men ett land kan i grunden bara använda sitt sparande till materiella investeringar, till verklig ökning av national-förmögenheten. Det kan ske i form av ökat innehav av broar, skolor, fabriker, vägar och kunskapskapital – kort sagt, i form av reala tillgångar som ökar möjligheten att producera tjänster och varor i framtiden. I någon liten mån kan även en nation skaffa sig finansiella fodringar – men då får det ske i form av fodringar på utlandet såsom i obligationer eller utländska valutor. Men detta utländska netto är i praktiken för de flesta länder så litet att vi kan bortse från det."
Nu har iofs "vi" sedan lång tid tillbaks haft stora överskott i handeln med utlandet men det är inte "vi" som äger exportindustrin, detta inflöde fördelar sig inte jämnt över landet och industrin producerar allt mer med allt färre anställda så spridningen till exportindustrins löntagare osv torde minska. Vi kan också se att för det mesta drivs den tillväxt som varit av investeringarna i industrin och exportnettot. Den inhemska ekonomin har haft mager tillväxt.
"Allmänt kan vi alltså säga, att det endast är de små enheterna i ett samhälle, såsom företag och hushåll, som kan skaffa sig finansiella fodringar. Det är endast delarna i ekonomin som kan ha omflyttningar i tiden av köp av tjänster och varor. En nation kan inte byta vare sig användningen eller produktionen av tjänster och varor över tiden på samma sätt: den bör fullt utnyttja sin förmåga att producera tjänster och varor i varje ögonblick.
Tillväxttakten i ett samhälle som helhet kan påverkas av fördelningen mellan konsumtion och investeringar. Men det är just själva ökningen av de reala investeringarna och de nationella tillgångarna i form av ökad produktionsförmåga som i så falla ger ökad tillväxt. Däremot kan ett land inte byta ut konsumtion i dag mot högre konsumtion i morgon (med mindre att de friställda resurserna just används till att bygga upp en ökad produktionskapacitet i framtiden).
"

"Detta är grundbulten i den moderna nationalekonomin och kallas för sparparadoxen. Om det vill sig riktigt illa, så kan ett land som har ett för högt skattetryck, för höga ATP-avgifter eller av andra skäl försöker spara mer än vad som är nödvändigt för samhällets reala investeringsvolym få en långsammare ekonomisk tillväxt och därmed en minskad förmåga att klara framtida pensioner åt sina medborgare."

Man kan notera att detta med att det helst skall vara överskott i det offentliga som EU har som dogm är ett nyliberalt påfund. Ett påfund som S verkar ha köpt med hull och hår. Hade vi inte haft de stora exportöverskotten hade privat sektor totalt sett varit djupt skuldsatt då överkott i det offentliga rent bokföringsmässigt

Sector_Finance_Map

motsvaras av ett lika stort minus i privat sektor. Sen hur det fördelas är en annan sak, men privat sektor är vi alla som konsumerar det ena eller andra och om det är producerat privat eller offentligt är rent ekonomiskt irrelevant det är en helt annan fråga. Att privat sektor, dvs vi alla, totalt skulle ha negativ balans är direkt osunt och skadligt. Det är förstås inte så mycket bättre när det är som nu när exportnettona överstiger den offentliga "sparsamheten" och räddar privat sektor men att det hos de få men att det ser betydligt sämre ut hos de många. Hade där inte varit stora exportöverskott hade S "sparsamhet" under Göran Persson varit mycket illa för landet. Vi är ju inte som t.ex. Norge att vi kan pumpa upp olja utan ansträngning, vi har med ekonomisk åtstramning hållit tillbaka den inhemska ekonomin för att åstadkomma dessa exportöverskott. Höga konsumtionskatter som är regressiva minskar konsumtionsförmågan hos främst de med låga inkomster och det har de allra flesta här i landet och det håller tillbaks vanligt folks konsumtion av import.

Man kan påminna sig att AP-fonderna inte skapades för att "spara" för framtida pensioner utan för att med ett offentligt pensionssystem så var man rädd för att folk skulle spara mindre privat och konsumtionen öka. Detta var på den tiden när vi hade full sysselsättning och man hade reala skäl att vara rädd för överhettning i ekonomin och för hög inflation. Systemet är sk "pay as you go", dvs dagen aktiva betalar dagens pensionärer, realt sett är alla pensionssystem så, det finns inget annat sätt för pensionärerna att få sina behov tillgodosedda än ur de aktiva generationernas produktion.

I princip är det ingen skillnad i att "trycka pengar" eller ta ur de förmenta "sparade" pengarna för en suverän nation med egen valuta. Samma hänsyn måste tas till hur det påverkar den reala ekonomin, att "gödsla" med dessa sk sparade pengar är precis lika inflationsdrivande om det är fullt kapacitetsutnyttjande i ekonomin som att "trycka" nya pengar. Man kan noter att t.ex. EU tar ingen hänsyn till offentlig sektors sk "netto ställning" när det gäller skuldkvoten relativt BNP, det finns en anledning till det. Men det finns också ett realt behov av statsskuldsobligationer på marknaden och för att kontrollera räntor, det är ett mer realt skäl för att vi både har sådana och samtidigt stort finansiellt överskott i offentlig sektor. När Australien vid något tillfälle var så sparsamma att de betalade av skulderna klagade marknaden på att det inte fanns statsskuldsobligationer att placera i, dollarn skulle inte kunna vara reservvaluta om det inte funnits amerikanska statsskuldväxlar att placera i.

---
Navigating the Financial Balances Map
Kan en nation spara?

2 comments:

Kerstin sa...

Men, skatter kan ju användas till produktion av infrastruktur etc. och då kommer fler att sysselsättas och därmed ökar man köpkraften i landet. Så det är väl inte helt rätt att "högt skattetryck" leder till lägre konsumtion.

För övrigt var det väl Richard Sandler som sade att det inte finns ett större slöseri än att han människor i arbetslöshet.

Teckentydaren sa...

Kerstin sa...

Skatterna är för höga när man drar in mer än som pytsas tillbaks, det är nog det som t.ex. Grassman menade. Sen kan man också som Grassman gjorde ha synpunkter hur budgetsaldo mm räknas fram, det är fråga om stora volymer och bara rena definitioner, värderingar och teknikaliteter kan förvandla ett överskott till underskott och vice versa.

Att dra in mer än som pytsas tillbaks finns det i princip bara en anledning till, det är när ekonomin skall stramas åt för att hindra överhettning och inflation.

Sen är det en fråga för politiken och demokratin att bestämma hur mycket av tillgängliga resurser som skall användas för att producera i privat eller offentlig regi. men det är först vid fullsysselsättning och fullt kapacitetsutnyttjande av reala tillgängliga resurser som det blir en konflikt i att det ena tränger undan det andra, privat vs offentligt. Och det var mycket länge sedan vi var i ett sådant läge.

Här kan man också notera att de nyliberala ideologerna ändrar på definitioner av vad som är fullsysselsättning och fullt kapacitetsutnyttjande.

Skicka en kommentar

Tillåtna HTML taggar: <b>, <i>, <a>