2010-05-26

Fint som snus

I Malmö finns snart inga hemlösa bilar, det byggs lite varstans så att de inte behöver stå ute och rosta. T.ex. detta tjusiga bygge med rostig fasad i lyxig Corten-stål,


Fint ska det vara i de lyxiga delarna Dockan och Västra hamnen, när kommunen bygger p-hus, som enligt den socialistiska ideologin i Malmö ska få det att "trickle down" till miljonprogramsområdena. Men man kan fråga om det mesta inte hamnar i spekulanternas fickor från de nya miljardprograms stadsdelarna, det kostar ens slant att bosätta sig där. Men man får ge en eloge till kommunen som inte sparar på krutet när en trivsam utemiljö ska skapas där. Vi väntar ännu på att de sedan decennier miserabla cykelbanorna etc i de lite mindre fina miljonprogramsområdena ska lagas, ett och annat hål skulle de väl kunna fylla ut.

Annars är det inget fel på sparsamheten och fyndigheten i att öka intäkterna, numer sätter man ut minimalt med bänkar i det offentliga rummet. Det med den sluga baktanken att folk minsann inte ska kunna sitta gratis utan ska sätta sig på kaffer etc och gynna kommersen.

Man är även allt mer miljövänlig och slutit fred med ogräset och på sina ställen helt gett upp den miljövidriga striden mot naturen.

14 comments:

Björn Nilsson sa...

Kan man ana viss satir i detta inlägg?

Jag tycker att grönska som bryter genom gatsten och asfalt kan vara ett problem, men samtidigt ett hoppets tecken: livet ger inte upp i första taget!

Men gentrifiering av stadskärnor är ett samhälleligt ogräs som verkligen borde ryckas upp med sina onda rötter!

Teckentydaren sa...

Men bara en viss. ;-)

När det går så långt att plattorna på gångbanorna lyfter så kommer det att kosta mycket när man ska åtgärda det, men man får väl anta att det var av missriktad sparsamhet och att det var tight med pengar. Men man blir då en aning förundrad över att kommunen sponsrar alltmöjligt som segeltävlingar m.m. för att underhålla i de gentrifierade områdena eller t.ex. betalar fem miljoner om året till en känd byggmästare för att dennes nya hockeyarena ska heta "Malmö arena". Den nya fotbollsarenan heter "Swedbank stadion" även den på olika sätt sponsrad av kommunen men kommunen ville väl också glänsa med ett sportarena namn.

Björn Nilsson sa...

Om plattorna lättar kanske man kan lyfta undan dem helt och hållet och odla potatis i stället? Närodlat ökar ju i popularitet.

Jag utgår från att det inte finns några arbetslösa i Malmö som skulle kunna "sysselsättas" med ogräsrensning.

Teckentydaren sa...

Nu ska du inte vara sådan, arbetslösa fyller en viktig uppgift i NAIRU teorin som styr landet, de är de tappra kämparna i frontlinjen som tar de hårda smällarna i kampen mot inflationen och som spin-off ser till att det sker en maktförskjutning till det arbetande folkets fördel. Skulle dessa rensa ogräs och utföra produktivt nyttigt arbete hade de ju upphört att vara arbetslösa, vem vet hur det skulle sluta, det skulle förmodligen bli anarki och kaos om det fanns arbete till alla som vill arbeta.

Björn Nilsson sa...

Jaså. lever NAIRU fortfarande?

Jag skulle vilja vara så dj-g att jag kräver att rätten till arbete garanteras för alla medborgare i Sveriges land! Även om landet skulle gå under på kuppen - vilket torde vara osannolikt!

Sätt stopp för övertid på en gång också. Det är ju vansinne att ha hög arbetslöshet och en jäkla massa övertid samtidigt.

Teckentydaren sa...

NAIRU är väl inte direkt på den offentliga tapeten så ofta nu mer men nog styrs vårt och många andra länder av detta.

Nu har det förstås gjorts försök till en del mer eller mindra framgångsrika försök i den nyliberala tidsåldern med att folk både ska arbeta och vara arbetslösa samtidigt. Ett reptrick som heter duga. Helst bör dessa naturligtvis styras ut så att alla förstår att de inte arbetar på riktigt, det är bara på låtsas de är egentligen arbetslösa. Man kan få till en del låtsasarbete för en billig penning med sådana metoder.

Vår regering gör ju sitt bästa för att med sådana metoder interndevalvera landet så mer kan flyttas från de många till de få. Jag kom ut en morgon och utanför huset där jag bor hade fastighetsskötarfirman 7 gubbar i arbete på en mager liten rabattliknande historia som på sin höjd är 20-25 meter lång. Att fastighetsskötarfirman betalar dessa för att göra vad en eller två stycken annars gör på nån timme begriper man ju, men i Alliansens värld ska allt vara privat. Man frågar sig hur den lilla försörjningsföretagaren i fastighetsskötarsvängen ska kunna konkurrera med detta, denna har inte de administrativa resurserna att hålla på med gratisarbetskraft och måste själv arbeta ihop till sin lön. Man kan väl förmoda att Alliansregimen inte tycker att de som kommer och torkar skit i deras trappor etc har nog lite betalt utan man måste med sådan här metoder pressa lönerna ytterligare.

Björn Nilsson sa...

Med Alliansen (den sittande och den "rödgröna") för snabbfärd ner i Tredje världen! Det är ju fantastiskt hur man jobbar på för att nå botten. Fast det är väl lite för tidigt ännu att säga "the botten is nådd".

Teckentydaren sa...

Man kan ju notera att vi och många andra moderna industriländer hade full sysselsättning under några efterkrigsdecennier. En annan samhällsfilosofi hade fått fotfäste efter ett par storkrig och stor missär mellan dessa. Här och i andra länder orsakade arbetslöshet som närmade sig 2% en anledning till att tidningarna tog till krigsrubriker och den regering som inte tog detta på allvar satt löst, inte ens konservativa regerringar vågade gå emot detta att det var samhällets skyldighet att med sin ekonomiska politik se till att det fanns arbete för medborgarna.

Denna period försöker SD få till som förebild och härom året gjord även Klenfeldt ett tappert försök att även han frammana bilden av sig som landsfadern som var likt statsminister under denna tid. Att någon av dessa skulle vilja ha den relativa ekonomiska demokrati som rådde då faller på sin egen orimlighet. Men vad som förvånar är att det partiet som var den politiska makten under denna tid värjer sig mot denna tid av relativ ekonomisk demokrati, nej säger de vi kan inte gå tillbaka. Att man med liv och lust deltager i en ekonomisk ideologi som vill gå tillbaks till en odemokratisk tid före första världskriget verkar de däremot inte ha några problem med.

Denna period när vi enligt myten exporterade oss till välstånd utgjorde exporten runt 20% av BNP och utrikesaffärerna var i balans, dvs vi exporterade lika mycket som vi importerade. Idag utgör exporten mer än 50% relativt BNP och vi har närmast världsrekord i exportöverskott varje år sen 1993.

Björn Nilsson sa...

NAIRU får mig att tänka på Nauru förresten, en av världens minsta stater.

Jag minns tider när det inte var så mycket arbetslöshet. Det var de gyllene åren som numera verkar sagolika. Men partierna verkar förvirrade. De tittar bara bakåt, trots att historien inte går att köra baklänges. Det verkar inte ligga i tiden med visioner, men jag anser att det är meningslöst och reaktionärt att titta tillbaka på "Folkhemmet" när vi i stället borde se framåt och utröna vad som kan göras. Jag tror inte att många människor idag vill leva ungefär som svenskarna levde säg 1960 - däremot vill många leva i en drömbild av hur man tror att det var 1960.

Teckentydaren sa...

Det förstår jag också att vi inte kan gå tillbaks, men vi hämtar hela tiden inspiration från historien det är den enda erfarenhet vi har när vi ska forma idealen för framtiden och det finns en hel del bra att hämta från den tiden. Det är ju så det fungerar för att lyckas, man provar, lyckas med en del, misslyckas med annat också förkastar det dåliga och behåller det som gick bra och bygger vidare på det.

Vem vill ha tillbaks kyrkans maktposition på den tiden, även om man kan se med en viss nostalgi på sådant som att hela samhället stannade när det var långfredag och radion spelade sorgemusik hela dagen. Det sänkte sig på något sätt ett lugn och stillhet över landet när kommersialismen fick vika för det "andliga".

Bland det allra viktigaste från den tiden var att det fanns en ganska utbredd optimism och framtidstro, det är ett viktigt element, inget var omöjligt.

Björn Nilsson sa...

... och om vi skall återvinna framtidstron är det väl inte så bra att drömma för mycket om framtidens motsats = det förflutna? Möjligen kan man väl säga att "då var det hyfsat, sedan blev en del sämre, men vi skall fixa till saker och ting så det blir bättre än någonsin tidigare"?

Teckentydaren sa...

Kommer inte ihåg vem som sa det men kontrollerar man historien kontrollerar man framtiden, kan man inte sin historia är blir det svårt att ha en ide om framtiden. Det är därför det läggs så stora resurser på att förfalska historien, nyliberalismen ägnar stor kraft åt detta för att det ska se ut som om det inte finns och funnits hållbara alternativ.

Historien är inte en motsats till framtiden, det är des källa.

Jan Wiklund sa...

Tillståndet då går aldrig att få tillbaka - men inriktningen på politiken var det inget fel på! Att problem var till för att lösas och att kostnaden skulle bäras efter bärkraft.

Bengt Göransson, vars bok Tankar om politik jag läste förra veckan, menar att syndafallet var när man började prata om "skattebetalare", per definition gnidna och ovilliga att bidra till något som helst, istället för "medborgare" som man kan anta vill vara med och bygga ett samhälle.

Det som var verkligt ohållbart då har ju inget ledande parti övergivit - att den ekonomiska tillväxten kan fortgå i oändlighet och att avfallet från den kan dumpas nånstans där det inte stör.

Teckentydaren sa...

Nu tror jag inte at det var enskilda saker/begrepp som t.ex. "skattebetalare" vs "medborgare" som var avgörande. Det var en samordnad kontrarevolution mot demokratiska "excesser". Det såg ju ut att nästan bli som högerns värsta mardrömsscenario när det gällde demokratin, vanligt folk hade tillskansat sig en hel del demokrati även när det gällde det ekonomiska.

Men att språket och begreppen är viktiga är det inte tu tal om, det är också författare, poeter och journalister som jagas med blåslampa i diktaturerna.


"Vi behöver en ny verklighetstolkning som gör att sakerna faller på plats, ty maktens stabilaste fundament är kontrollen över begreppen och verklighetsuppfattningen. Det ideologiska herraväldet är säkrare än det som utövas med hjälp av stridsvagnar och bajonetter. Den som har tolkningsföreträdet på verkligheten, den har makt."
Patrik Engellau, SAF-konsult, i mitten av 1980-talet

Skicka en kommentar

Tillåtna HTML taggar: <b>, <i>, <a>