2010-09-14

Ackumulerat överskott

Såg Stellan Skarsgård (på nätet) argumentera för de Rödgröna på deras tillställning i söndags i Stockholm (av alla ställen), han hade ett genuint kapitalistiskt tema – ägande. Han tyckte att om inte annat så borde vi rösta på "någon av dom där" (pekande mot den rödgröna partiledareliten) för att Alliansen vill befria svenska folket från ägande av sådant som de skapat med gemensamma investeringar.

Det är bara att hålla med Stellan om idiotin med ideologiska utförsäljningar, speciellt då av strategiskt viktiga saker som de gemensamma investeringarna i elförsörjning etc har långt större värde för svenska folket än vad något marknadspris skulle indikera. Det är förstås synda att det ursprungliga syftet, att kapa kapitalistiska rentierers "beskattning" och leverera till självkostnadspris till ägarna, har förvanskats grovt till något som mer liknar dold beskattning. Men det går ju inte att ändra på om man slumpar bort det till utländska kapitalister.

Stellan nämnde i slutet att om vår nyliberala ideologistinna Allians fått bestämma i Norge hade folket där inte haft 300 000 miljarder i oljefond (Statens pensjonsfond) i utländsk valuta. Det har alldeles rätt i, Norge är unikt jämfört med de andra länderna som med oljeprishöjningen på 1970-talet fick stora mängder utvinningsbar olja, inget annat land har gjort som de gjorde att oljan blev folkets kapital, hos de andra har det mesta hamnat i privata fickor.

Om får tro Wikipedia så hade den gode Stellan några nollor fel det var "endast" 3000 miljarder sek(Juli 2009), men även det nästan en respektabel slant.

Denna summa är alltså i princip Norges ackumulerade vinster från oljan inklusive förräntningen av detta.

Den norska fonden upprättades 1990, misstänker att där fanns en liten slant ackumulerad sen tidigare, oljan blev lönsam att utvinna i och med 70-talets oljeprishöjning.

Man kan här göra en intressant jämförelse med det oljefria Sverige. Man slår upp BNP på SCB och adderar den exempellösa svenska tiden med rekordstora exportöverskott från 1993 – 2009 och adderar de inflationsjusterade (fasta priser) exportöverskotten. Nu kan det ha sina vanskligheter att addera så här med de fasta priserna men man får se det som mellan tummen och pekfingret.


Ackumulerat exportöverskott 1993 – 2009:
Fasta priser referensår 2000

2 939 214 000 000
3 000 000 000 000 (Norsk oljefond, Juli 2009)

Under dessa 17 år har vi haft permanent mycket hög arbetslöshet som oerhört många människor betalat ett omänskligt högt pris för med utslagning, sjukdomar etc.

Norrbaggarna har en rejäl påse med utländska slantar, vad har den arme svensken fått för sin uppoffring för det svenska exportöverskottet?


Man kan även notera det faktum att de svenska hushållen ligger i toppligan när det gäller skuldsättning hur man än väljer att mäta detta, disponibel inkomst, procent relativt BNP. Det offentliga däremot har ackumulerat ett relativt stort överskott. Sen år 2000 har största delen av bostadslånen gått till konsumtion, en mindre del till faktiskt köp av fastighet/bostad, man "tullar" på "bostadssparbössan" som "ständigt" fylls på med värdestegring.

Exportsektorn går som tåget och gör stora vinster, exportöverskotten är rekordstora, svensken producerar långt mer än han konsumerar själv, det är i utlandet man njuter frukterna av dennes arbete. Hushållen överbeskattas långt över vad som behövs för offentlig konsumtion, medan den inhemska ekonomin hålls igång och stöttas av hushållens skuldsättning för konsumtion. Det är inte en sund och hållbar ekonomisk ordning.







Man kan notera att religiösa fundamentalister stör det demokratiska mötet från 2:46 till 5:50 så att många nog hade svårt att höra Stellans budskap. Man tycker de skulle har mer respekt för demokratiska möten.

7 comments:

Björn Nilsson sa...

Man kanske kan säga att stora överskott är inte så bra när/om de skapar konstiga ideer hos människor som har makt. De tappar markkontakten och skall ha ännu större överskott (för överskottets och sin egen skull). I Norge som var ett fattigt bondeland för inte så länge sedan kanske det finns fler människor som ännu har sinne för det verkliga livet och dess realiteter. De är ju inte med i EU, exempelvis. Det lär vara en fjärdedel av norrmännen som är för anslutning enligt en färsk mätning.

Teckentydaren sa...

Norge till skillnad från oss behöver inte anstränga sig eller sätta andra delar av samhället på undantag för att det ska bli stora överskott i utrikeshandeln, man vrider bara på oljekranen så strömmar det fram. Det kan t.o.m. en idiot göra, inte för att vara elak med norrbaggarna men det krävs inte ett modernt samhälle där en rad institutioner fungerar väl som med mer högt utvecklad industrisektor. Förvisso krävs det en del ingenjörsvetenskap för att utvinna ute i Barentshav och Nordsjön.

Vi sätter den inhemska ekonomin på undantag för att framtvinga sk exporttillväxt. Grundläggande för folkhushållet är att exporten betalar den import vi vill ha eller behöver mer än det fyller ingen ekonomisk funktion för folkhushållet. Exporten är inte ett självändamål. Och i den tid vi nu lever i har underskott inte samma betydelse som i Breton Woods eller guldstandard.

Enligt Mitchell och MMT så är per definition underskott en vinst och överskott en förlust. Det är i princip bara en fördel om man kan konsumera mer än man själv producerar. Så fungerar ju marknadslogiken, det är bättre ju mer man kan få för så lite arbete som möjligt. För att kunna ha ett underskott måste motparten ha en vilja att ackumulera finansiella fodringar här, finns det ingen som vill det är det omöjligt att ha underskott. När sen utlänningarna inte vill det så blir det förstås en omställning som kan kännas när man inte kan konsumera mer än man producerar.

Om man gör tanken att Grekland haft egen flytande valuta, flytande är centralt, kan man nog tänka sig att både tyska banker och Greklands privata sektor hade varit klart försiktigare med att bygga upp de obalanser som blev. Dessutom hade nog marknaden sett till att varna alla inblandade med att sänka Greklands valuta innan det gått så långt. Att försöka hålla uppe en artificiell nivå på valutakursen med skyhöga räntor hade bara varit improduktivt för hemmaekonomin.

Besattheten av exporttillväxt är bakvänd om syftet är att skapa arbeten, en högt utvecklad exportsektor som vår producerar allt mer med allt färre anställda och arbetskraftskostnaden i det som säljs sjunker. Det är i hemmaekonomin som möjlighet för tillväxt av arbetstillfällen finns. Det blir en omöjlig ekvation för sysselsättningen om allt satsas på exporttillväxt och hemmaekonomin sätts på undantag.

Teckentydaren sa...

Bill Mitchell tar sig i dag an en ny FN rapport
Export-led growth strategies will fail
=====================
"The message is very clear. Export-led growth strategies are deeply flawed and austerity programs will worsen growth and increase poverty. UNCTAD consider a fundamental rethink has to occur where policy is reoriented towards domestic demand and employment creation. They consider an expansion of fiscal policy to be essential in the current economic climate as the threat of a wide-spread double dip recession increases. The Report is essential readin g."

The United Nations Conference on Trade and Development (UNCTAD)
Trade and Development Report, 2010

Från rapporten:
" It is becoming clear that not all countries can rely on exports to boost growth and employment; more than ever they need to give greater attention to strengthening domestic demand … The shift in focus on domestic-demand-led growth is necessary both in developed and emerging-market economies with large current-account surpluses and underutilized production potential in order to prevent the recurrence of imbalances similar to those that contributed to the outbreak of the global financial crisis. But it is also important for many developing countries that have become heavily dependent on external demand for growth and for creating employment for their growing labour force.

Unemployment is the most pressing social and economic problem of our time, not least because, especially in developing countries, it is closely related to poverty."

(..)
"… it is important that the macroeconomic policy framework be strengthened to promote sustainable growth and employment creation in both developed and developing countries. Past experience and theoretical considerations suggest that a sustainable growth strategy requires a greater reliance on domestic demand than has been the case in many countries over the past 30 years. In such a strategy, job creation for absorbing surplus labour would result from a virtuous circle of high investment in fixed capital leading to faster productivity growth with corresponding wage increases that enable a steady expansion of domestic demand. Especially for developing countries, this may call for a rethinking of the paradigm of export-led development based on keeping labour costs low. "

So countries that think they can undermine the wages and conditions of their most valuable asset – their workforces – and ship low cost-low productivity items to other countries and, in doing so, deprive their own citizens of the use of those resources and products – and still prosper – should think again. ...
===========================

Björn Nilsson sa...

Jaja, det är gott och väl med allt detta, men skall man verkligen förvirra beslutsfattarna genom att komma med något som ser ut som fakta? Här finns ju det välkända valet mellan terrängen och kartan, och alla som är "djupt teoriinriktade" (som Anders Borg) vet ju redan att det är kartan som gäller om terrängen ser fel ut.

Och så har vi klassintressena: om överklassen domineras av grupper som anser sig tjäna bäst på export så blir det export, även om alla andra mår illa av det.

Teckentydaren sa...

Jo det är väl det som är ett av de stora problem med politik som den i dag bedrivs, den inriktar sig helt på att det skulle vara teknikaliteter i funktionen som är orsaken till olika samhällsproblem och låtsar som det regnar när det gäller maktfrågor.

Dvs man missar med hästlängder i sin analys av samhällsproblemen.

Jan Wiklund sa...

Nu har den norska oljefonden bland annat kritiserats som "den största organiserade kapitalflykten sedan det spanska silvrets tid på 1500-talet" (Erik Reinert). Dvs förtjänsten från oljan har inte investerats i norsk produktionskapacitet utan bara lagts på hög på ett konto för att göda det internationella finanskapitalet (av vilket förstås oljefonden är en del). När kontot har konsumerats upp är det slut.

Ungefär som det uruguayanska exportöverskottet från 10-50-talen som investerades i bilar, radioapparater etc. När det inte längre fanns nåt exportöverskott var festen slut. Inget hade investerats i produktionskapacitet.

Teckentydaren sa...

Dessutom kan sådant här finansiellt "sparande" vara flyktigt, som vi kan se av och till när bubblor brister. Det kan gå fort, mycket fort när det går utför. När Norge behöver dessa sparade slantar kan man kanske förmoda att det är ett internationellt fenomen och finansiella värden kan raderas ut fort.

Norges sparande är ju faktiskt det enda sättet som en nation kan spara, dvs i utländsk valuta. Vårt sk offentliga sparande sker i vår egen valuta som vi är monopoltillverkare av. Men egentligen sparar man inte i vanlig mening man köper finansiella värdepapper i stället för att köpa något nyttigt som att investera i vår infrastruktur och offentlig service.

Det enda vettiga sparandet ur nationellt perspektiv är ju att investera i bättre framtida produktionskapacitet och möjlig välfärd. Jag trodde att Norge ansåg att man låg på en nivå så att man var tvungen att fondera för att ekonomin inte skulle bli överhettad. Men i den nyliberala kontexten är ju den gränsen så "försiktig" att det innebär stor arbetslöshet och underutnyttjande av resurserna.

Skicka en kommentar

Tillåtna HTML taggar: <b>, <i>, <a>