2010-09-22

Balansera budgeten eller

helst ha överskott annars hamnar man på fattighuset?




Förbjud ordet budgetunderskott!

18 comments:

Björn Nilsson sa...

Kanske de blå fälten är intressantare än de röda: de visar väl i stort sett varje gång att "här jobbar vi oss fram mot en ny krasch". Åtminstone för 20-talet och slutet av 90-talet. Man får nog koppla det till ökande inkomstskillnader för att få krisorsakerna mer kompletta. Under femtiotalet var skillnaderna inte så extrema vilket minskade kriskänsligheten. Och jätteskulden på grund av Andra världskriget försvann ju fort trots att folk var rädda för att den skulle förfölja dem i generationer.

Teckentydaren sa...

Man kan också komma ihåg att allt det röda är en exakt pendang till välstånd/sparande hos den privata/hushålls sektorn.

Simsalablunder sa...

Teckentydaren, Jag lånar av från dig och din blogg inför framtida duster. Hoppas det är ok.

Teckentydaren sa...

självklart, i och för sig inte mycket jag kan göra för att förhindra det om jag hade velat. ;-)

trots en viss ålder har jag nog PP inställning till sådant som finns på webben. har man en gång lagt ut nåt där får man finna sig i att det kan valsa runt var som helst. Om nu någon mot förmodan vill planka något så är det ju bara roligt att det uppskattas.

Som Sun-bossen sa att när man pratar med datasnubbarna om att man inte kan planka och kopiera hur som helst är det som att prata med små barn om döden.

Simsalablunder sa...

Tack för det. Jag har inget problem att ge ära åt de som lagt ner möda på något som jag återanvänder. Men det händer att jag plockar och kluddar efter eget huvud och då hamnar jag i dilemmat att jag dels inte alltid kommer ihåg var det kommer ifrån eller att formulering inte längre kan tillskrivas den som kom med ursprunget, det kan helt enkelt bli fel. Hur som haver, ser du något du känner igen och återanvänds utan att kredit riktats så har det det åtminstone gjorts här och nu.

En helt annan sak, hur skulle en graf som ovan se ut med Sverige istället?

Simsalablunder sa...

Sven Grassman text känns som om den vore skriven idag.

Kerstin sa...

Vad gäller Grassman, så grät jag när han dog. Dessutom bevisar ju hans existens och gärning att enskilda inte kan göra något mot de stora elefanterna. Han for runt och föreläste och föreläste och det gav ju ingen utdelning. I värsta fall var det hans envetenhet och sanningssträvan som sände honom in i för tidig död.

Teckentydaren sa...

"En helt annan sak, hur skulle en graf som ovan se ut med Sverige istället?"

Nu är USA:s budgetutfall troligen endast det federala för att få en bild som är jämförbar med såsom EU etc ser det borde det vara en sammanställning av federalt och lokalt.

Har för mig att på Wikipedia så har de när det gäller den ackumulerade skulden flera sätta att redovisa, där man tar hänsyn till nettoräntor, hur mycket som lånas av sig själv typ Social Security osv som ger en mer sansad bild än de olika skuldräknare som man på höger och vänster ytterkanter i USA gärna har på sina sidor. Också då också badar i stolliga konspirationsteorier om att Fed är en judiska Rothschild konspiration. Det är illa när speciellt vänstern är så okunnig och hänger sig åt konspirationsteorier som är ren idioti.

Jag hämtade ovanstående siffror här: usgovernmentspending.com
Fördelen med USA är att de ofta har mycket och lättillgänglig statistik om det mesta (förmodligen allt som går att mäta) dessutom är de så stora att det finns rikligt utbud av entusiaster som gör grovjobbet och tar fram och samställer på olika sätt och lägger ut på nätet.

SCB har också statistikdatabas men jag vet inte hur långt tillbaka det sträcker sig och om det finns sammanställt för hela offentlig sektor, dessutom ändrar sig sättet att räkna och sammanställa över tiden, det behövs experter för att justera och få sådant jämförbart.

Sådan här aggregerade stora siffror är ingen absolut exakt sak de kan ändras beroende på hur man värderar och räknar. Vill man skrämma folk med stora underskott kan man överdriva och förstärka eller vice versa. Sverige har ju inte direkt legat i framkant med att anpassa sig till internationella standarder, regimerna vill gärna räkna på ett sätt som gynnar dem. S har gärna velat räkna arbetslöshet på ett sätt som får den att se lägre ut än om man använt internationell standard. Grassman sa redan på 80-talet att vi har världens bäst maskerade arbetslöshet. Så as ju också M och SAF då, men bara för att motståndarna säger det behöver det ju inte vara fel även om syftet är annat än gott.

Här var ett diagram som jämför USA och Sverige från 1980 -2009,
<a href=http://www.ekonomifakta.se/sv/Artiklar/2009/April/Budgetunderskottens-tid-ar-<a href="nu/>Budgetunderskotten i Sverige och USA</a> - ekonomifakta.se
<a href=http://www.ekonomifakta.se/upload/Grafik%20och%20grafer/Budgetunderskott.png>Budgetunderskott.png</a>
Det står att det ska vara sk offentligt sparande och då sk det vara totala offentlig sektor, om det är så när det gäller USA vet jag inte. Sverigeprognosen för 2009 är fel det blev ca 0,6%.


"Sven Grassman text känns som om den vore skriven idag."

Grassman ger ett bra perspektiv på där vi är nu, det var då som den tid vi nu lever i formades. På 70 och 80-talet var det ganska vanligt att den allmänna debatten handlade om makroekonomiska storheter som man ville skrämma svensken med, det är ju väl lämpat för det med sina stora ogripbara belopp som i relation till vanligt folks ekonomi är gigantiska. Det "märkliga" är att efter 90-tals krisen har all sådan makroekonomiskdebatt närmast upphört. Förutom då den "stora" statskulden, att vi oavbrutet har mycket stora exportöverskott är det närmast knäpptyst om. Man kan trots det av och till föra en debatt som om vi var en förtvinad industrination som har det svårt i den globala konkurrensen. Detta trots att vi är en av värdens vassast "exporttigrar" hur man än vrider och vänder på det. En allt större del relativt BNP är exportsektorn, rekordstora exportöverskott, per capita ligger Tyskland i lä och Kina spelar i knatteserien jämfört med oss.

Teckentydaren sa...

"I värsta fall var det hans envetenhet och sanningssträvan som sände honom in i för tidig död."

Man får väl se det som att de gudarna älskar dör unga. Fast han hade nog gjort större nytta här än hos gudarna.

Grassman var en av de framstående unga ekonomerna i början av 70-talet, han gjordes tillsammans med Assar Lindbäck till chef för Institutet för internationell ekonomi. Bägge ekonomer med S etikett. Hans expertis var speciellt bytesbalans.

Men går man emot det lilla svenska etablissemanget hjälper det inte hur begåvad man är då dras mattan under fötterna på dem och de blir paria. De malliga morgontidningarna, SVT etc kommer då inte ens att vilja ta i dessa med tång. Man kan ju även från denna tiden komma ihåg den där snubben på Sjöfartsverket som gick emot ledningen och sa att något sjökort var fel, en envis typ som sattes på en fyr i yttre havsbandet efter att ha försökt kväsas med att sättas i någon skrubb i Sjöfartsverkets katakomber. Karln hade naturligtvis rätt, det var förmodligen det som fällde honom. Den största synden om man går emot etablissemanget är att ha rätt.

Det behövs inte så många sådana här exempel för att folk som inte är ekonomiskt oberoende ska lära sig att man rättar in sig i ledet om man ska försörja sig inom sitt gebit. Ett system som fostrar lismare och rövslickare.

Få är ju de som är ekonomiskt oberoende, på högersidan kan man kanske se Robert Weil, Stenbeck och några till som inte fallit det lilla etablissemanget på läppen, men dessa kan ju bosätta sig var de vill, typ New York, Paris eller var de behagar.

Teckentydaren sa...

Forts...

Eller den av Britta Lejon tillsatta Demokratiutredningen.
Wikipedia:
"Den av riksdagen tillsatta Demokratiutredningen gav 1998 [Torsten Sverenius] i uppdrag att granska sambandet mellan svensk ekonomi och det demokratiska systemet. Han gjorde ett gediget arbete och intervjuade flertalet av de ekonomer och politiker som varit indragna i besluten om den ekonomiska politiken: Kjell-Olof Feldt, Anne Wibble, Erik Åsbrink, Lars Wohlin, Bengt Dennis, Staffan Burenstam Linder, Lars Heikensten, Hans Tson Söderström, P O Edin, Stig Malm, Willy Bergström, Jan Herin, Rolf Englund, Margit Gennser, Lars Jonung, Johan Lönnroth med flera. Bara tre personer nekade till att ställa upp för Demokratiutredningen: Ingvar Carlsson, Assar Lindbeck och Thorbjörn Fälldin. Den sistnämnde med orden: "Det roar mig inte"."
...
Till skillnad från den så kallade Lindbeckkommissionen, som ansåg att för mycket demokrati hade orsakat Sveriges kris och eftersläpning, visade Sverenius rapport att det snarare var brist på demokrati som orsakat våra ekonomiska problem
...
Ett land som förr hade full sysselsättning förvandlades på några få år till ett land med massarbetslöshet, en arbetslöshet som i slutet av 90-talet doldes med förtidspensioneringar och generösa sjukskrivningar, men som nu på 2000-talet blommat ut igen under finanskrisen.
...
När Sverenius rapport presenterades i början av 2000 blev den en förstanyhet i Aktuellt. Därefter kom ingen uppföljning och ingen seriös debatt i frågan.
...


Det är ungefär samma öde som Grassmans korrigering av fifflet med den nationella bokföringen rönte, sådant diskuterar men inte i den bästa av demokratier, makthavare som misskött sig. Den som är beroende av etablissemanget för sin utkomst gör klokt i att avhålla sig från sådant.

Men visst är det för väl för våra makthavare att SD kommit in i riksdagen, nu kan de alla spegla sig mot dem och framstå som de godaste av de goda humanistiska demokraterna. Vi undersåtar kan i stum beundran se hur de tar kampen mot det onda.

Teckentydaren sa...

... Efter ytterligare ett valnederlag 1979 - och ytterligare uppskruvad krisstämning - kände sig socialdemokraterna tvungna att omvärdera sin ekonomiska politik. En arbetsgrupp utsågs under ledning av Ingvar Carlsson med uppdrag att forma en politik mot den ekonomiska krisen.

Rapporten Framtid för Sverige antogs 1981. Grundanalysen var att Sverige led av en allvarlig strukturkris. Denna utgångspunkt stämde väl med SAF:s krispropaganda. De huvudsakliga lösningarna var satsningar på industriell expansion, tillväxt och minskade budgetunderskott. Den viktigaste metoden var att låta industrin öka sina vinster för att på så sätt öka investeringarna. För detta ändamål såg man sig också tvungen att hålla igen den privata konsumtionen och de offentliga utgifterna i syfte att öka sparandet. De sparade pengarna skulle bli föremål för industrins upplåning. ...
....
I Framtid för Sverige diskuterades även den offentliga sektorns storlek som ett problem för ekonomin. Man föreslår därför att den offentliga sektorn inte skall tillåtas att växa ytterligare. ...
...
Krispropagandan möttes inte av något större motstånd. Arbetsgivarsidans satsningar inbegrep också att skapa ett inflytande över den svenska kåren av nationalekonomer genom stipendier, uppdrag och förmåner. Detta utfördes med framgång. Efterhand blev vänsterrörelsen utmanövrerad från den offentliga ekonomiska debatten samtidigt som Socialdemokraterna använde det skapade kristänkandet som tillhygge mot den borgerliga regeringen 1976-1982. Slutligen var fackföreningsrörelsen tystad av samma socialdemokrati.
...
På ett sätt bejakades kristänkandet. Liksom den övriga vänsterrörelsen ansåg många i Vpk att krisen var ytterligare ett bevis på kapitalismen som bristande system. Därmed kände man kanske ingen större anledning att ifrågasätta trovärdigheten i de dystra rapporter som presenterade fallande exportsiffror eller gigantiska skulder som vältrades över på våra barnbarn.
...

Bakgrunden till socialdemokraternas krispolitik
Den socialdemokratiska nyliberalismen
Otto Rehbinder – ETC


Det sista stycket förmodligen lika aktuellt i dag som då, kris elände och domedagsprofetior accepteras bredvilligt. Se där kapitalismen håller på att gå under. Nu kanske det inte är riktigt så utan de som tidigare skojar lite grand med oss. Dagens budgetunderskott, skuldbörder etc som trumpetas ut av media accepteras bredvilligt, se där imperiets och kapitalismens undergång är nära.

Jan Wiklund sa...

Var det inte du som sa att inget land var så skuldsatt som Sverige var under de år runt 1900 då landet byggdes upp?

Var var det hämtat från?

Teckentydaren sa...

Jo det var från Sverenius "vad hände med Sveriges ekonomi ...", länk uppe till höger under rubriken länkar. Detta kom från en ekonomihistoriker, vad han nu hette, vid Lunds universitet. Det var också en "riktig" skuld då den var i utländsk valuta till utlandet. Har för mig att det till mycket var i tyska mark och vi drog nytta av att marken kraschade.

HugeHedon sa...

Hej Teckentydaren,

Jag är ny här. Visst är väl du lite inne på Warren Mosler, Bill Mitchell och det gänget, och den typen av ekonomisk teori som de för fram?

Isåfall, finns det någon sammanfattande och introducerande artikel som du rekommenderar, som är på lekmansnivå? Är det Moslers "Deadly Sins"? Eller några av Bill Mitchells blogg-poster? Eller finns det nåt på svenska?

(Det här kanske verkar off-topic för några.. men dessa ekonomer diskuterar ofta just de effekter som Teckentydaren tar upp i denna blogg-postning.)

Teckentydaren sa...

HugeH:

Jag känner inte till någon sådan. William Mitchells blogg är utmärkt om än lite väl "akademisk", jag tror att den skrivs mer för hans studenter än som lättillgänglig information för allmänheten. Om jag förstått så jobbar han och någon annan på en bok.

neweconomicperspectives.blogspot.com är bra och har oftast mer lättillgängliga artiklar.

paul-samuelson-on-deficit-myths
neoliberal-deficit-hysteria-strikes
what-is-responsible-fiscal-policy
will-quest-for-fiscal-sustainability

På Newdeal 2.0 org skriver även de som skriver på neweconomicperspectives.blogspot men så är där andra som t.ex. James K. Galbraith (the University of Texas, Levy Economics Institute etc) ättelägg til den kände numer bortgångne Kenneth G.

the-federal-budget-is-not-like-a-household-budget-heres-why

Själv säger de att MMT grundar sig på det empiriska om hur det verkligen fungerar och inte hur det "borde" fungera enligt teorimodell.

Grundläggande makro bokföring är centralt som det verkar när man bedömer vad som sker i det makroekonomiska. Länken ovan "will-quest-for-fiscal-sustainability" går rätt pedagogiskt igenom hur sektorerna förhåller sig till varandra, sektorerna är den offentliga delen, den privata och ställningen mot utlandet.

Teckentydaren sa...

Sektorsuppdelningen är elementärt i nationalekonomi om vi får tro Hans Tson söderström:

Hans Tson söderström - Realräntechock, skuldsanering och budgetunderskott - en balansräkningsanalys av den svenska depressionen:
"... Med den sektoruppdelning som här gjorts existerar bara två andra sektorer som kan svara för "den andra sidan" av den privata sektorns skuldsaneringspro¬cess: den offentliga sektorn eller utlandet. Det kan här vara på sin plats att påminna om ett elementärt samband i nationalrä-kenskapsanalys:"

(S-I)={G-T)+(X-M)

"Uttrycket säger att - vid en given nivå på produktion och sysselsättning - det privata finansiella sparandet (S-I) måste vara lika med summan av den offentliga sektorns finansiella underskott (G-T) och bytesbalansens saldo (X-M),

Ett privat finansiellt sparande på 170 miljarder kronor måste alltså motsvaras av antingen ett budgetunderskott på 170 miljarder eller ett bytesbalansöverskott på 170 miljarder (eller någon kombination av dessa två). Den "överproduktion" av varor och tjänster som temporärt äger rum i den privata sektorn måste alltså förbrukas av antingen den offentliga sektorn eller av utlandet om produktionen skall kunna hållas på oförändrad nivå.
"

Den "överproduktion" som måste hållas uppe av antingen den offentliga sektorn eller av utlandet är det samma som att hålla nere arbetslösheten, hade man inte gjort det under 90-tals krisen hade arbetslösheten blivit långt värre än den blev. Vi kan redan med den som blev se vi än i dag har stora dyra skadeverkningar på vårt samhälle hade man inte haft de underskotten då hade de varit långt värre. Problemet med Bildt/Wibble vara att man förde en sk procyklisk politik som gjorde krisen värre än den behövt vara för folkhushållet. Men de såg väl tillfället att en gång för alla knäcka offentlig sektor och facket, priset för detta fick folket betala.

Det var i krisen som den verkliga och nödvändiga skuldsaneringen skedde, i runda slängar flyttades 1000 miljarder i skulder från privat sektor till offentlig. Det hade förstås varit mycket bättre för folkhushållet och speciellt det vanliga folket om "överproduktion" hållits upp med folk i arbete mindre slaktande av landets produktiva kapacitet än som man gjorde att hålla uppe produktion med "bidrag" till arbetslösa. Men då hade man ju inte kunnat slakta offentlig sektor och banka facket. Om underskotten blivit mindre eller större med en vettigare politik i vanligt folks intresse kan diskuteras, men är i sig irrelevant. Saneringen av de stora skulderna i privat sektor hade inte kunnat ske utan stora underskott i offentlig sektor, överskuldsättning i privat sektor har långt mer förödande effekter för folkhushållet än en hanterbar skuldsättning i offentlig sektor.

Teckentydaren sa...

Den makroekonomiska sektorsuppdelning som Tson söderström hänvisar till är som han säger "ett elementärt samband i nationalräkenskapsanalys", det är vanlig dubbelbokföringsfakta och ingen ekonomiideologi.

(S-I)={G-T)+(X-M)

Alltså förenklat: privat sektor = offentlig sektor + landets affärer med utlandet

Som i alla dubbel bokföring blir summan av alla sektorerna alltid noll, annars är det något som är fel. Ingen av nämnda sektorer kan ha ett överskott utan att någon av de andra har ett underskott, det är ett oundvikligt faktum om inte faller 500 år av dubbelbokföring.

Att förstå sådan bokföring i ett övergripande perspektiv är inte speciellt svårt, att kolumnerna är som kommunicerande kärl. Ett enkelt lackmuspapper för att se om politiker och experter vet vad de talar om när de t.ex. pratar om de offentliga affärerna som ska saneras i Europa.

Egen dålig översättning av ett stycke från "Endgame for the euro?" av Dimitri B. Papadimitriou, L. Randall Wray, and Yeva Nersisyan:

" ... att använda sektorsbalanser är ett bra verktyg för att analysera policy förslag. När någon säger att Grekland behöver sänka sitt budgetunderskott till 3 % av BNP kan man titta på vad som behöver hända i de andra sektorerna för att detta ska kunna ske.

T.ex. 2009 var Greklands bytesbalans minus 10 % av BNP. Budgetunderskottet inkluderande centralbankens valuta swaps var minus 13 % av BNP. Detta innebär att det tillät den privata sektorn att spara 3 % av BNP. När Grekland gick med i Euron hade man inte längre någon möjlighet att låta valutan depricera för att förbättra sin bytesbalans. Utan denna möjlighet är det svårt att föreställa sig hur Grekland skulle kunna förbättra sin export (och/eller minska sin import) så pass att man kunde åstadkomma en balans eller överskott i bytesbalansen – en förändring på 10% av BNP.

Om landet ska minska sitt budgetunderskott till 3 % av BNP för att lyda Stabilitets och tillväxtpaktens begränsning måste den privata sektorn ha ett underskott på minus 7 %, förutsatt att där inte är någon förändring i bytesbalansen.

Utan massiv förändring i sin bytesbalans måste Grekland byta sitt offentliga underskott mot ett privat underskott om åtstramningsplanen ska lyckas – en snabb ökning av den privata skuldbördan som skulle vara ohållbar."

I praktiken en omöjlig ekvation för Grekland, iofs finns möjligheten att man sänker medborgarnas levnadsstandard så radikalt att de överhuvudtaget inte kan köpa importvaror, man kan då få ner underskottet mot utlandet. Men att få till ett "nödvändigt" överskott mot utlandet har de små eller inga chanser till. Den fria marknaden i EU och Euron gör att de inte kan göra vad som hade varit det vettigare, bromsa importen med fallande valuta och andra möjliga restriktioner samtidigt som de kunnat stimulera sin hemmaekonomi så den hållits igång, för detta krävs en egen valuta. Med Euron har de inga som helst chanser att stimulera sin hemma ekonomi den måste också falla genom källargolvet för att de ska förmodligen lönlöst försöka få ner underskottet mot utlandet. Euron och EU är nu på väg mot sin undergång, om ingen drastisk förändring sker, vi kan bara hoppas att alliansgalningarna (inkl ett eurokramade S) inte hinner få in oss i denna galenskap innan den imploderar.

HugeHedon sa...

Stoort tack! Ska läsa igenom detta snart! "MMT" - så hette det ja.

När jag skrev "Deadly Sins" ovan menade jag "7 Deadly Innocent Frauds" av Warren Mosler: http://moslereconomics.com/2009/12/10/7-deadly-innocent-frauds/

Skicka en kommentar

Tillåtna HTML taggar: <b>, <i>, <a>