2010-09-27

(Mp) slirar mot högerdiket




"... Enligt språkrören bjöd inte Reinfeldt in dem till att delta i regeringen. I stället ville han ha deras stöd, för att förhindra möjligheten för Sverigedemokraterna att få en vågmästarroll.

– Alliansen är splittrad i frågan. Resultatet var ungefär det vi hade väntat oss, vår uppfattning är det inte finns något gemensamt erbjudande om en koalitionsregering, säger Peter Eriksson.

Men att Miljöpartiet kommer att stödja en kommande alliansregering, utan att få ministerposter är otänkbart, enligt spårkören
. ..."
Så nu är det helt andra visor än på valnatten och dagen efter när Wetterstrand blankt avvisade allt stöd och inte minst att ingå i en högerregering. Hon vill ju inte för allt i världen svika sina väljare, något sådant "mandat" hade man absolut inte. Tänk vad fort det kan gå ibland, speciellt när man som språkrören är "liberala".
"Miljöpartiet säger sig dock vara beredd att samarbeta med alliansen i vissa frågor för att hindra Sverigedemokraterna från att få inflytande.

– Det gäller främst asylfrågor och medborgarrättsliga frågor. Där kan vi tänka oss att stöda alliansen för att hindra SD:s vågmästarroll, säger Maria Wetterstrand
"
För att förhindra att Sd blir vågmästare måste där finnas någon (det rödgröna blocket) som har en annan hållning som faller Sd på läppen. Finns det överhuvudtaget minsta möjlighet att det skulle kunna uppstå något sådant när det gäller "asylfrågor och medborgarrättsliga frågor"?


-----
– Vi avböjer möjligheterna att bli någon form av marginaliserat stödparti till alliansen, sa Peter Eriksson

MP öppnar dörren mot Alliansen
– MP-språkröret Peter Eriksson låter också vacklande om hur det rödgröna samarbetet ska se ut framöver.
-----
Bilder från:
bild 1 - commons.wikimedia.org
bild 2 - commons.wikimedia.org

2 comments:

Björn Nilsson sa...

Det var en kul felskrivning där: "spårkören". Språkrören faller in i den borgerliga spår-kören.

Teckentydaren sa...

Den missade jag, men den var kul.


Nu får vi se hur (S) ledningen agerar, blir det fråga om att se till helheten eller blir det nu primärt taktik för att säkra sittande potentaters positioner i partiledningen inför hotande "avsättning" vid en extrakongress? Chansar man på att driva fram ett nyval så snart som möjligt i tron att det skulle stärka den egna ställningen.

I detta läge verkar tidigare "heliga" löften om vad man kunnat tänka sig göra vittra fort på alla håll och kanter.

Som jag förstod det tidigare var det otänkbart för (S) att lägga ett rödgrönt budgetalternativ som krävde (Sd) bifall för att gå igenom, det verkar nu inte vara fallet längre. Något sådant, att Sd faktiskt fäller det Alliansbudgeten, kan inte innebära annat än nyval? Eller man chansar på att (Sd) inte ska fälla Allinsens budget så man resten av tiden kan trumpeta om att Alliansen regerar med hjälp av (Sd).

S + MP + C = 160 mandat mot alliansspillrans 150 men då är där (V) med 19 mandat och (Sd) med 20 i mitten.
(förutsätter att C inte sitter i regering med Ohly)
Alliansspillran plus (Sd) blir 170, men den nya rödgröna plus (V) blir 179. Det torde vara få saker som skulle få (V) att rösta på högeralliansen.

M + Fp + Kd + Mp = 175
S + V + C = 154
Diff 21, Sd med 20 är inte vågmästaren längre.

Skicka en kommentar

Tillåtna HTML taggar: <b>, <i>, <a>