2010-10-05

Den förtvinade exportnationen

Svensken måste sänka sin standard om vi ska klara oss i globaliseringen, annat var det förr. Välfärdsstaten har sänkt oss till en B-nation i den globala exportkonkurrensen. Så brukar det låta när man läser enfaldiga hjärntvättade högerpuckon på nätets kommentarsfält.

Tja förresten inte bara där, de nämmnda har fått dessa idéer någonstans ifrån och inte sällan förmedlas de av "riktiga" journalister på "riktiga" malliga tidningar.



Export av varor och tjänster i procent relativt BNP
Det ser ut som vi producerar klart mer för den globala marknaden relativt vår storlek jämfört med de stora elefanterna på detta område.

Men hur ser det ut med nettoexporten, dvs skillnaden mellan export och import.

Nettot av export minus import i procent av BNP, det är detta som bidrar till BNP
Som det ser ut har vi inte haft några som helst problem med exportunderskott sen 1970, de två årtiondena före, de sk rekordåren var där förstås mycket bättre balans, utrikesaffärerna hovrade runt nollstrecket. Smärre dippar i mitten av 1970-talet och 1980 som till sin största del kan hänföras till kraftig internationell ekonomisk kris och oljeprischocker, ett typiskt industrilandsfenomen då, där vi klarade oss bättre än de flesta. Som man kan se så går Sverige med 1990-talet in i en period med mycket kraftig obalans i utrikesaffärerna, en tid som också kännetecknas av massarbetslöshet.


Men ser det ut per capita med vår jämförande objekt de stora exportelefanterna på den globala marknaden -  i riktiga pengar.

Export per capita i fasta priser, referens US dollar år 2000
De stora exportelefanterna har fortfarande en lång väg att vandra om de ska komma i kapp den klart lysande exporttigern. Den arme kinesen får spotta upp sig ordentligt om han ska ta sig ur gärdsgårdsserien och upp i elitserien.



Men bara om vi exporterar ännu mer kommer vi att kunna fixa arbetslöshetsproblemet, exportera eller dö?


Export per capita i fasta priser, referens US dollar år 2000
Total Arbetslöshet , medel per år % av arbetskraften, Eurostat
(1980-1982 siffror från Världsbanken), (2001 är där "break in series")

Det ser inte ut som om ständigt ökande export är speciellt välgörande för sysselsättningen.

Nettoexport och arbetslöshet.
När det gäller nettoexporten ser det nästan ut att finnas ett direkt samband. Förmodligen så att nettoexporten ökar när hemmaekonomin stramas åt med den ekonomiska politiken. Ser man på det översta diagrammet med exportens storlek relativt BNP verkar det vinnas ett likande mönster där som sammanfaller med arbetslösheten.

För att sätta det i lite perspektiv kan man notera vad det ackumulerat exportöverskottet från 1993 till 2009 blir i fasta priser (ref. 2000) ca 3000 miljarder. Samma summa som Norge hade i sin oljefond 2009.


Men inte kan det nämnda ha någon betydelse för arbetslösheten i det här landet, det vet alla att arbetslösa gör fel livsval - är lata - och ger vi dem bara rätt incitament som en riktigt odräglig tillvaro så tar de sig i kragen när piskan viner och arbetstillfällen kommer att uppstå ur tomma intet. Detta håller förstås inte våra vänstervänner med om, men det är förstås fortfarande den arbetslöses fel, han har inte rätt kompetens, typ han var inte tillräckligt flitig och lydig i skolan etc. Möjligen att det var för lite lärare i skolan som kunde ge honom rätt kompetens. Får bara den arbetslöse "rätt" kompetens kommer arbetstillfällen att uppstå ur tomma intet.


Förmodligen finns det få undersåtar i något land, som svensken, som är så förda bakom ljuset när det gäller landets ekonomi och ställning som exportnation. Man kan också begrunda den svenska expertisens omvärldsanalys. Om man tittar på Tysklands kurvor och se hur de utvecklats sen Euron infördes så ser det ut som om det gått som tåget med exporten för Tyskland. Trots detta var analysen om rapporterna med den höga arbetslösheten och andra ekonomiska problem i Tyskland alltid att de gått in i Euron till för hög kurs, elände elände för exportnationen Tyskland. Sådant mässades till och med av folk som faktiskt var nationalekonomer och inte bara den vanliga kadern av habila ekonomiexperter i media. De som har ett visst vetenskapligt rykte att se om brukar hålla sig för goda för att förfalla till den mer enfaldiga ekonomiska propagandan, sådant överlåter man till typ Timbro och medias ekonomiexperter, där våra politiker vanligen hämtar sin ekonomiska kunskap.





Data från Världsbanken och Eurostat.
http://data.worldbank.org/indicator/NE.IMP.GNFS.ZS
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/statistics/themes

9 comments:

Pierre Gilly sa...

Den svenska underkonsumtionen tillhor de fragor dar det verkligen finns ett debattbehov, men det lar aldrig handa. Snygga diagram.

Teckentydaren sa...

Nä det lär nog "aldrig" hända. När systemskiftet inleddes i skiftet 1970 och 80-tal så var inte minst makroekonomiska storheter ett viktigt slagträ för högern och (export)kapitalet för att utmåla det som om landet var i (ständig)stor kris. Det fick sin kulmen med typ Linbeckkommission och nationalekonområd, men den "debatten" upphörde närmast totalt efter den totala segerns för högerns (exportkapitalisterna) ekonomiska verklighetsbeskrivning med 90-tals krisen.

"Snygga diagram."

tackar så mycket! man gör så gott man kan. :-)

Teckentydaren sa...

Den tyske ekonomen Jürg Bibow har ett par intressanta artiklar om den germanska exporttigern och dennes roll i den pågående eurokollapsen.
Germany is unfit for the euro
"After many years of belt-tightening, stagnant wages and fiscal austerity, it seems unfair that the spendthrift should be “bailed-out”. Germans have done everything right, they are being told by their political leaders and the media, boosting competitiveness and balancing the budget. Don’t make the Musterknabe pay for others’ sins.
...
There is talk that Germany’s constitutional court might get busy again, providing new landmark judgments on what constitutes “stability” and what does not. For Germans have a constitutional right to stability, they are made to believe.
...
Not for the first time in its history the German people have been irresponsibly misled by a political leadership ... and any sense of Germany’s key contributing role to the current crisis. As ever, the mindset of lawyers frames the political debate among a political class that seems inhumanly uneducated in matters of economics. ...
...
Regarding Euroland’s economic performance since 1999, three stark facts or policy blunders stand out. First, while similar in size to the US economy, Euroland is remarkably export dependent and prone to domestic demand stagnation. The world economy boomed at record rate in 2003-7. Euroland for long was the “sick giant”. Joining late, it crashed all the harder as the global crisis hit. ... Obsession with what lawyers judge to be stability produced rather perverse results. Hiking indirect taxes and administered prices to achieve their magic number, finance ministers thereby helped to keep inflation above the ECB’s magical number. In turn, the ECB’s obstinate refusal to care about domestic demand kept budget deficits above 3 percent, triggering further indirect tax hikes, and so on. Contrary to the notorious stability-oriented gospel, it is hard to conceive of a more counterproductive macroeconomic regime than this. ...
...
Among the first countries to break the Maastricht deficit limit dreamed up by its own lawyers, Germany contributed most to the ECB’s misses of its headline inflation mark by hiking indirect taxes. Worst of all, Germany reneged on the euro’s cornerstone to abstain from beggar-thy-neighbor policies.
..."


Suffocating Europe
"Misled by their egomaniac political leadership and unspeakably irresponsible journalism, Germans feel duped by their European partners. Nothing could be further from the truth. Germany has itself to blame for the wreckage caused at home, just as it will have itself to blame once the European wreckage in the name of German national interest is complete.

The real irony in this German tragedy is that German beggar-thy-neighbor policies have effectively forced a fiscal union upon Europe. Or, rather, if not a fiscal union, a general default it will be. The point is that Germany's notorious trade surpluses vis-à-vis its European partners must by necessity have a financial counterpart. In one way or another, German banks financed the country's export successes by lending to today's crisis countries. They did so as willing borrowers were hard to come by at home when the country - duped by its own political leadership and powerful export lobby - prescribed itself a decade of belt-tightening, flat real wages, and flat consumption growth, that is. Public celebration of repeated wins of the world export championship title made the duped Germans even feel good about it.
...
"

Anonym sa...

Om exporten minskade och vi fick ett minus gällande mot importen skulle det var bättre?

Teckentydaren sa...

#4 Ano

Suuck ...
Som du ställer frågan är det som att ställa den retoriska frågan till kättaren som har synpunkter på att denne brinner på bålet om det skulle ha varit bättre att ligga in isvak i Antarktis där det är -3 grader i vattnet.

Rent principiellt är det bättre att jobba så lite som möjligt för det man konsumerar. Det beror förstås på hur man ordnar arrangemanget. USA byter till sig finfina grejer från den arme kinesen som slavar i sitt anletes svett, för detta får kinesen små gröna papperslappar som han samlar i ofantliga högar. Ytterst, till vilken nytta kan man fråga sig. Förr bytte de ihärdiga merkantilisterna till sig guld, något mer förståeligt det är ju mer påtagligt och handfast. Det är ju också en utomordentlig förnämlig metall som har helt unika metallurgiska egenskaper.

Svensken har under de nämnda åren avstått konsumtion på ett ungefär, inflationsjusterat , ca 180.000.000 per år för att skicka detta att konsumeras i främmande land. Vad har svensken i gemen haft för denna generositet, arbetslöshet och nedskuren välfärd.


"We trade little pieces of paper (our currency, in the form of a trade deficit) for Asia's amazing array of products and services. We are smart enough to know this is a patently unfair deal unless we offer something of great value along with those little pieces of paper. That product is a strong US Pacific Fleet, which squares the transaction nicely."

In an article entitled "Asia: the Military-Market Link," and published by the U.S. Naval Institute in January 2002, Professor Thomas Barnett of the US Naval War College

Anonym sa...

Hallå Nu samlar väl inte kineserna dom små gröna sedlarna i en hög dom är smartare än så dom lånar ut dom till amerikanerna igen, vilka i sin tur blir fattigare och fattigare men som istället får finfina grejer från kineserna(grejer som går sönder fortare än kvickt).
Menar du att vi ska bygga ut vår östersjöflotta?

Teckentydaren sa...

De samlar de små gröna överskotts/underskotts sedlarna i huvudsak på hög i forma av amerikanska obligationer till låg ränta, alternativet är att få ingen ränta alls eller försöka sälja dem och göra kursförluster. Tågordningen är inte att USA lånar av Kina utan att Kina placerar sina små gröna sedlar i Amerikanska obligationer. Det är Kina som är beroende av att det finns amerikanska obligationer inte att USA behöver de små gröna sedlarna som de själva tillverkat och gett till kineserna.

Varför skulle jag ha menat att vi skulle bygga en ut en östersjöflotta?

Anonym sa...

Varför lämnar USA ut obligationer och menar du att den amerikanska statsskulden är ett ickeproblem.
Östersjöflotta, det enda amerikanerna har verkar vara sin stillahavsflotta och om vi vill förstöra vår ekonomi behöver vi väl med samma logik bli militärt starkare.

Teckentydaren sa...

Något större problem är det inte, självklart att det kan finnas problem med allting och frågan är vem som äger eventuellt problem. Det normala för USA de drygt senaste 100 åren är budgetunderskott. Under denna tid har USA varit världens framgångsrikaste nation ekonomiskt.

Statsobligationer är ett måste för att ha den valuta som är sk global reservvaluta, det är i den formen som man förvarar reservvalutan. Kapitalet vill ha statsobligationer, även länder som har överskott i sin offentliga balansräkning ger ut statsobligationer, i praktiken som en offentlig "nyttighet" för kapitalisterna så det finns stabila och säkra papper vilka fyller en viktig funktion i det finansiella. Om det varit så som EU-idealet säger att all medlemmar haft överskott och då får man förmoda inte gett ut obligationer kan inte euron bli någon global reservvaluta. I detta avseende avviker den artificiella euron kraftigt från Dollarn då det är tydligt att det är en nation som står bakom den, som det ser ut nu är där ingen chans att Euron skulle ersätta Dollarn som den stora reservvalutan.

Någon av de kinesiska makthavarna noterade detta för ett tag sen, han sa nåt så här, vi förstår att det måste finnas amerikanska statspapper för att dollarn ska vara reservvaluta men börjar det inte bli lite mycket nu.

I ett (fiat)valuta system är det ett rent frivilligt åtagande att ge ut obligationer för det offentliga spenderandet, även om man går omvägar är nationen som ger ut valutan monopoltillverkaren av den samma.

Det är möjligt att USA förstör sin ekonomi med sina kostnader för det militära, möjligen en inneboende logik i imperiers/hegemoniers utveckling. Men ingen blir imperie/hegemon utan att ha den adekvata skyddskapaciteten. Värden och människan är ännu inte så beskaffad att det går. Stillahavsflottan är en del i del i USAs närmast totala herravälde över de sju haven. Något liknade har aldrig tidigare funnits. USA har, har jag för mig, 12-14 sk "Carrier strike groups" som ständigt finns runt klotet, var och en kostar och har slagkraft som överstiger vad de flesta länder har som försvar.

Thomas Barnetts lätt sarkastiga kommentar måste ses ur ett imperieperspektiv. Det kan ses från flera perspektiv dels som den auktoritet det ger, dels som att det skapar en viss stabilitet och förutsägbarhet. Sveriges ekonomiska och militära position är inte ens i närhetens av USAs och har en mycket lång osäker väg att vandra om landet skulle utmana USA som global dominant. Ett företag med mikroskopiska chanser att lyckas.

Skicka en kommentar

Tillåtna HTML taggar: <b>, <i>, <a>