2010-12-08

Borg vill bromsa

bopriserna


Den största delen av bostadskrediterna handlar inte om köp av bostad utan om uttag ur ”bostadssparbössan”, sen år 2000 är det mer än 60% av bo- bostadskrediterna. Riksbanken har uppskattat att hushållen ökat sin disponibla inkomst under de senaste åren med 3% per år med lån.

Tillväxten är numer ”beroende” av att folk tullar på ”bostadssparbössan”, tänker Borg vidta någon åtgärd som kompenserar om han stryper denna viktiga del som genererar tillväxt här i landet? Eller är det fråga om en allmän åtstramning av ekonomin nu när arbetslösheten närmar sig NAIRU nivå som lär ligga uppemot sex och en halv procent enligt teckentydarna som spår om ekonomi på Konjunkturinstitutet och regimens finanspolitiska råd. Institutioner som sett ljuset och förstås är renläriga i den sanna läran och inte ägnar sig åt ogudaktiga irrläror.

Det offentliga ”sparar” och stryper folks köpkraft (skatternas primära uppgift i ett fiat-monetärt system) medan hushållen lånar för att hålla igång landets ekonomi.

Ena dagen jublar Borg och tidningarnas förmenta ekonomi experter över tillväxten, nästa dag ser de med stort bekymmer på folks skuldsättning i bolånekarusellen.


allt har en mening och vi lever i den bästa av världar
Dr Pangloss

Och vi har de klokaste av de kloka som styr samhället.



Samtidigt i Imperiet:

Money master Bernanke eldar på ekonomin efter bästa förmåga

Av den återhämtning som vi haft i exporten sen nedgångsåret 2009 har Imperiet stått för den enskilt största posten. Men så har de trots egen nedgång varit en av de som eldat på ekonomin en aning. Det är väl ändå lite småhygglo av dem att skuldsätta sig så vi kan öka vår export en del, den enskilt största posten i våra tillväxtsiffror har varit lageruppbyggnad. Därefter investeringar som legat i paritet med hushållens konsumtionsökning. Har inte kollat men detta hänger nog ihop med den återhämtning som varit i exporten.



e24.se

8 comments:

Björn Nilsson sa...

Är det alltså så att det skulle märkas i landets ekonomi i stort om det här sättet att finansiera konsumtion med bostadslån skulle strypas? Vet man mer på detaljnivå vad det är som konsumeras för dessa lån? Dyrare varaktiga konsumtionsvaror, resor, eller vad? Det finns ju väl bemedlade och mindre väl bemedlade innehavare av bostadsrätter och småhus - vet man om det är någon skillnad i benägenheten att låna på huset för att konsumera mellan olika ägargrupper?

Teckentydaren sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Teckentydaren sa...

Ändrad kommentar:
Huvuddelen av den tidigare kom bort.

Jag vet inte om man gjort några närmare studier av detta. Om det är som riksbanken tror att hushålen ökat sin disponibla inkomst med 3% per år med att låna verkar det vara mycket nog för att vara av betydelse.

De två senaste kvartalens BNP har hushållens konsumtionsökning domineras av köp av ny bil, det torde inte vara långsökt att det till stor del finansierats med att öka belåningen på bostaden.

Jag kommer inte ihåg siffran men före USA krisen räknade man där med att det var en inte oväsntlig del av konsumtionen som hölls uppe med att hushållen lånade.

Men det kanske inte är så här, folk verkar tjäna så pass bra att det skänker sina löner till kapitalisterna, facken tävlar om vem som kan ha mest nollavtal, landets finansminister använder pengarna han får av folket för att sänka deras löner.

Björn Nilsson sa...

"... landets finansminister använder pengarna han får av folket för att sänka deras löner" tycker jag låter som en fullständigt genial metod. Näste man till det falska nobelpriset i ekonomi borde bli "hästsvansen" så klart!

Men för att återgå till huvudfrågan: kommer det att avslöjas några pyramidspelseffekter i den svenska ekonomin om privatpersoner inte tillåts att låna så mycket på sina bostäder framöver? Med andra ord: kommer det att medföra ett minskat konsumtionstryck som gör att det blir en ny allmän ekonomisk nedgång? Annars fungerar ju kapitalismen som ett pyramidspel, i och med att nya pengar hela tiden måste ösas in i maskineriet för att det skall fungera.

Teckentydaren sa...

Från en ekonomirapport från Svenskt Näringsliv, typ Fölster et al (en pdf, glömde att ta länken):

”I internationella jämförelser som bygger på kvoten mellan bostadspriser och hyror framstår svenska bostäder visserligen som kraftigt övervärderade (t ex 41 procent enligt The Economist, 23 okt 2010).”
...
”Samtidigt är belåningsgraden för svenska hushåll nu högre än innan 1990-talskrisen, och högre än för amerikanska hushåll.”


På ett ungefär (diagrammet var inte så tydligt) är nu de svenska hushållens skulder på nivån ca 145% rel. disponibel inkomst, i USA har de nu sjunkit till ca 105%. Enligt diagrammet toppade USA på 115% 07-08. Men Sverige har legat klart över från 99 till nu.


”En viktig skillnad är dock att svenska hushåll har nettosparat under de senaste 15 åren och fortsätter att göra det, medan de amerikanska hushållens sparande under denna period har varit lågt. Det kan man dock inte dra alltför stora växlar på. De amerikanska hushållens snittförmögenhet är alltjämt större än svenskarnas.”
...
Medelförmögenheten i Sverige är världens sjätte högsta. Men de rikaste 10 procenten äger 72 procent av tillgångarna, betydligt mer än i de flesta andra länder. En tredjedel av svenskarna saknar förmögenhet eller ligger på minus. Det finns således påtagliga risker för många hushåll om bostadsprisökningen skulle övergå i en spekulativ bubbla som spricker om några år.

Om man funderar en aning på den sk sektorsbalansen kan man se vad det beror på.

”(S-I)=(G-T)+(X-M)
Uttrycket (I) säger att - vid en given nivå på produktion och sysselsättning - det privata finansiella sparandet (S-I) måste vara lika med summan av den offentliga sektorns finansiella underskott (G-T) och bytesbalansens saldo (X-M), Ett privat finansiellt sparande på 170 miljarder kronor måste alltså motsvaras av antingen ett budgetunderskott på 170 miljarder eller ett bytesbalansöverskott på 170 miljarder (eller någon kombination av dessa två).”
Tson Söderström

(S-I)+(G-T)+(X-M) =0
(G-T) offentliga sektors balans, budget överskott/underskott
(S-I) privat finansiellt sparande
(X-M) ställningen mot utlandet, bytesbalansen

För att t.ex. USA ska få privat finansiellt sparande måste budgetunderskottet överstiga bytesbalansunderskottet och det har det inte gjort förrän nu med krisen. Men kommer inte ihåg säkert om Bush underskott var större än bytesbalansunderskottet men de senast 15 åren har det nog inte gjort det.

I Sverige har överskotten mot utlandet klart överstigit budgetöverskotten och möjliggjort det nämnda sparandet hos hushållen, men exportöverskotten har förstås inte hamnat i fickorna på alla hushållen, dvs inte i kreti o pleti fickor. Men som sagt så är den aggregerade ställningen att den privata sektorn kunnat spara då överskottet mot utlandet varit större än det offentliga ”sparandet”.

Det offentliga dränerar folkflertalets möjlighet att spara medan de stora exportöverskotten mer än väl kompenserar typ >10% för detta. I praktiken görs dessa exportöverskott möjliga just genom att kret o pleti dräneras av köpkraft och deras konsution hålls nere.

Teckentydaren sa...

Inte minst ifråga om Sverige handlar det om gigantiska överföringar från de många till de få. Men det har ju nu pågått i så där en 25 år, ett kvartsekel. I sammanhanget blir pigavdrag olika orättvisor i skattesystem ganska beskedliga orättvisor. Så lever vi nu också i Fas 3 landet där en ökande andel fattighjon används som slavarbetare. Fattighjon som har en hel kader av välavlönade representanter som i varje val säger att de står på deras sida. LO ekonomer som inte skiljer sig i sitt grundläggande synsätt på ekonomin från Borg, KI och övriga nyliberaler. Arbetslösheten är ett individproblem och det handlar om matchning och friktioner på arbetsmarknaden. Nu är ju inte LO ekonomerna lika elaka som Borg och hans anhang som gärna ser att de arbetsslöa fas 3:as, medan LO ekonomerna vill veva dem i några omgångar ”kompetenshöjning” innan de ”motvilligt” släpper dem till fas 3 slavmarknaden.

Man kan se det här med Fas 3 i ett större perspektiv, Fas 1: devalverings och åtstramningskarusellen i slutet av 70-talet och början av 80-talet som gav ost spekulationsfestens 80-tal med gigantiska överföringar av välstånd från de många till de få. Fas 2: skattereform enligt IMF regelboken, 90-tals kris som ytterligare accentuerade de mångas tillkortakommande gentemot de få. Och nu med Alliansen har vi gått in i Fas 3.

Man frågar sig om Sahlin, Östberg, Lövden är så okunniga och dumma som de ger sken av eller de skojar med oss.

Teckentydaren sa...

35 år skulle det förstås vara och då är vi med allianskliv på väg mot ett halvsekel.

”Ingen kan klaga på kraften och konsekvensen i de privilegierades målmedvetna och nu snart fullbordade demontering av folkhemmet. Och de som skulle tillvarata det demokratiska intresset och allas vår välfärd i riksdag och fackföreningsrörelse dansar stolta med i den makabra dansen.”
Grassman 1989

Björn Nilsson sa...

Tänk om man kunde göra politik av de här olika bitarna. Det borde inte vara så svårt för någon politisk smartskalle i Wigforss' tradition att lägga ihop skattepolitik, arbetsmarknade, resurspolitik, industripolitik, export-import, socialpolitik, penningpolitik etc. till ett kort men hårtslående program som skulle stå i nästan total opposition till den nuvarande politiken. Är det inte sådant man har opposition till, nämligen att bygga alternativa förslag?

Skicka en kommentar

Tillåtna HTML taggar: <b>, <i>, <a>