2011-03-15

Olyckskorparna kraxar

De har fullt sjå de japanska jordbävningsteamen, här i Christchurch Nya Zeeland i feburari.

Så fort de får tillfälle. Den japanska mänskliga katastrofen i kolossalforma tas förstås emot av all världens akademiska intellektuella medelmåttor för att göra sig själv märkvärdiga så gott det går, inte minst de eviga åtstramarna och budgethökarna. Hur ska japan klara detta finansiellt säger de med illa dold skadeglädje och pekpinne åt alla folk som inbillar sig att välstånd skapas i den reala ekonomin och inte i ekonomernas artificiella finansiella modellvärld. Då har man ändå inte kommit in på alla som nu sett moderjords järtecken till människan att hia sig. Dessa figurer är inte sällan olika sorters akademiska auktoriteter som framlever sina liv i av skattebetalarna ytterst välbetalda kokonger inom olika organ.
Eller som Christopher Lasch beskrev dem:
”De nya eliterna trivs bara på resande fot, på väg till en konferens på toppnivå, till det storslagna öppnandet av en ny franchiseanläggning, till en internationell filmfestival eller till en semesterort som ingen annan har hört talas om. De betraktar världen med turistens blick, ett perspektiv som knappast stimulerat ett lidelsefullt engagemang för demokratin”


Att högerekonomer med sin svans har en politisk agenda att eliminera folkets gemensamma affärer till en modern variant av nattväktarstat är en sak och i en demokrati får man förstås ha vilken åsikt man vill om hur samhället ska utformas. Det beklagliga är att de som utger sig för att vara progressiva inte klarar av att se längre än vad denna artificiella modellekonomiska ideologi sätter som ramar.

”Japan, världens tredje största ekonomi, är också den mest skuldsatta efter en finanskris 1989. För en återuppbyggnad av bostäder och vägar tvingas man att skuldsätta sig ännu mer. Klarar Japan det?”
Elmbrant – Dagens Arena

Soppkök i Niigata efter Chuetsu jordbävningen 2004

Begränsningen för Japan att återuppbygga är förstås de begränsningar som deras reala ekonomi ger, tillgänglig arbetskraft, deras kunskapsmässiga och materiella resurser. När det gäller deras inhemska resurser i detta avseende har de inga reala finansiella begränsningar, det är bara en fråga om vilja från makthavarnas sida att aktivera dessa resurser. Självklart kräver detta också ökade import då de materiella resurserna kan vara lite begränsat i Japan men det vägs upp mer än väl av kunskapsläget i Japan är extremt högt. De har också extremt goda marginaler i sin finansiella ställning mot utlandet.

Detta var en gång den kunskap som byggde välfärdslandet Sverige och även alla andra som utvecklades under efterkrigstiden, där den reala ekonomin och empirin låg till grund för de ekonomiska bedömningarna och inte som nu artificiella modeller utan kontakt med verkligheten. Som också Wigforss noterade 1934:

“Whatever we, by our own efforts, can produce in this country determines the standard of living of the Swedish people. However much food our agriculture yields, that is how much we can afford to eat. It is not extravagance and not unsound economics. However fine the dwellings we can build with our own materials and our own hands, these are the dwellings we can afford to move into. We can afford to consume the quantity of clothing, footwear, furniture and household items, roads, bridges, railways and telephones and gramophones and radio installations, cinemas and theatres and concert halls, schools and research institutes, meeting halls and sports grounds, as much of whatever belongs to life’s necessities, comforts or luxuries, as we ourselves can produce. And it is madness to suggest otherwise.”

En kunskap som nu är helt utraderad från socialdemokratin och man får hitta den hos utländska ekonomhistoriker och läsa den på utrikiska.

Den nuvarande katastrofen i Japan blir helt klart långt värre än Kobe 1995 men även då kraxade de okunniga olyckskorparna om Japans inhemska finansiella läge. Man kan också notera att under Japans ”permanenta” deflationskris har arbetslösheten aldrig någon gång nått upp till de nivåer som vi haft som lägst några år sen 90-tals krisen, en tid av permanent massarbetslöshet som gärna kallas för ”tigerekonomi” av svenska politiker och ledarsidor, eller som Göran Persson brukade säga "det går bra för Sverige", det är förstås bara för den stora del av medborgarna som inte ingår i definitionen av "Sverige" som det inte går så bra.

Shinchiku-Taichū jordbävningen 1935



(...) Nu när vi har radio och det förklaras vad som sker, nu börjar man förstå att de personer som lägger ut texten om den tid vi lever i är de som minst förstår den.

Sanningen om vår egen tid måste finnas där vi minst letar, inom oss själva.
Slas



What Does the Earthquake Mean to Japan’s Fiscal Future?

Earthquake lies



Only in Japan:
Earthquake experience car




========================
Bilderna är från commons.wikimedia.org
Länkar till bildsidorna där uppgift finns om dessa:
Japanese urban search and rescue team, Christchurch, 24 February 2011
Chuetsu earthquake-takidashi
Shinchiku-Taichu earthquake 1935
Earthquake experience car,Chiba-city,Japan

4 comments:

Björn Nilsson sa...

... bara en fråga om vilja från makthavarnas sida att aktivera dessa resurser. Ja, eftersom Japan har sin egen valuta, och mängder av resurser i form av material och människor finns, kan regeringen helt enkelt skapa konton och köpa in den där materialen och människorna för yen som man skapar. Det behöver man inte skuldsätta sig för, inte ens trycka upp några sedlar, det är bara att skapa konton i någon databas och använda uttag därifrån som betalning. Men om Grekland eller Italien skulle drabbas av jättelika naturkatastrofer, som jordbävningar eller att Etna sopar bort Neapel, skulle de ländernas regeringen inte kunna göra det här eftersom de har spolat sina egna pengar. Anledningen till att den här insikten inte ropas ut överallt är väl att den är politiskt farlig: folk skulle ju kunna börja ställa krav på regeringarna att fixa fram pengar för att sätta fart på resurser, göra nyttiga saker och utplåna arbetslösheten.

Kerstin sa...

Fast får vi bara sälja ut allt vi har till multinationella företag, skogen, vattnet, elproduktionen etc. etc. så gäller det ju inte längre att vi har råd med allt som finns inom landet, för det ägs ju inte längre av svenskar och därmed måste vi betala för det till andra, som sätter priserna och alltså bestämmer vad Sverige har råd med.

Teckentydaren sa...

@Kerstin

Jo det ligger en del i det, man kan fråga sig varför vi ska ha en försvarsmakt om det inte finns något kvar som är sas svenskt. Troligen är inte svensken i sig speciellt attraktiv för främmande makt att lägga beslag på. Dessutom ingår ju inte denne i definitionen av Sverige, i vart fall inte i officiell ekonomisk mening där är det bara en fråga om några artificiella bokföringskolumner som räknas.

Jan Wiklund sa...

I vilket fall som helst finns ett skapligt stort utdrag av Wigforss på http://www.folkrorelser.org/rorelsemapp/dokument/wigforss.html.
Titta gärna in på hela den webbplatsen för övrigt - http://www.folkrorelser.org/rorelsemapp/rorelser.html

Skicka en kommentar

Tillåtna HTML taggar: <b>, <i>, <a>