2011-06-19

EU bankernas Europa

EMU - etapp ett
Baserat på Delorsrapporten beslutade Europeiska rådet i juni 1989 att första etappen av Ekonomiska och monetära unionen skulle inledas den 1 juli 1990.
Total frihet för kapitaltransaktioner.

EMU - etapp två, upprättandet av EMI och ECB
Upprättandet av Europeiska monetära institutet (EMI) den 1 januari 1994
Förbud för centralbankerna att bevilja lån till offentliga sektorn
Samordning av penningpolitiken
Ekonomisk konvergens
stabilitets- och tillväxtpakten i juni 1997

Den 2 maj 1998 beslutade Europeiska unionens råd – i sammansättning av medlemsstaternas stats- eller regeringschefer – enhälligt att 11 medlemsstater uppfyllde de nödvändiga villkoren för deltagande i tredje etappen av EMU och att de kunde anta den gemensamma valutan den 1 januari 1999. De första deltagande länderna var Belgien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal och Finland.

EMU - etapp tre, oåterkallelig låsning av växelkurserna
Den 1 januari 1999 inleddes den tredje och sista etappen av EMU med oåterkallelig låsning av växelkurserna för valutorna i de elva medlemsstater som deltog i Monetära unionen och med genomförandet av en gemensam penningpolitik under ECB:s ansvar.

Antalet deltagande medlemsstater ökade till 12 den 1 januari 2001 när Grekland gick in i etapp tre av EMU. Slovenien blev 13:e medlem i euroområdet den 1 januari 2007, följt av Cypern och Malta ett år senare, av Slovakien den 1 januari 2009 och Estland den 1 januari 2011.


Med totalt fria kapitalrörelser är det i praktiken omöjligt för de enskilda länderna att hindra t.ex. fastighetsbubblor pådrivna av utländska finansinstitut. De kan förstås driva ner folks löner med massavskedanden i offentligsektor, höja skatter så köpkraften minskar och driva upp arbetslösheten. Men det verkar vara en något bakvänd politik för att hindra att utländska kapitalinstitut inte ska inducera kreditbubblor i landet.

Den nyliberal ekonomiska politiken har totalt misslyckats med att förverkliga de blå dunster som de spred ut om det himmelrike som skulle komma med den inre marknaden och de fria kapitalrörelserna.

Varför hittade inte alla dessa pengar bättre låntagare än att blåsa upp kreditbubblor i Piigs? Kan det ha något att göra med den merkantilistiska åtstramningspolitik som bedrivits i överskottsländerna? En politik som tillika starkt begränsat Piigs möjligheter att hyfsa sin bytesbalans.

EU bankernas Europa.

Och nu när det ekonomiska experimentet håller på att implodera ska European straffas med ännu mer massarbetslöshet än den som ansågs vara nödvändig för att uppnå utopin om bankernas Europa.

Sverige påstås gå bra, vi har ju bara ca 8 % officiell arbetslöshet, märkligt hur tyst det blivit om den sk dolda arbetslösheten och undersysselsättningen. Men något sådant kanske inte finns längre, det går ju så bra när politikerna med åtstramande överbeskattning håller arbetslösheten på rekordnivåer.


Sören Wibes tal vid demonstrationen i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001

0 comments:

Skicka en kommentar

Tillåtna HTML taggar: <b>, <i>, <a>