2011-06-20

Fiat-pengar

Så var det dags igen, det bekräftas nu också av fd vice riksbankschefen, vi lever i ett fiat-monetär system där pengar skapas med en knapptryckning ur tomma intet. Inte bara de ”förryckta” MMT förespråkarna som säger detta.

SR – Ekot:
Grekland tycks alltmer närma sig en statsbankrutt. Händer det så kan Riksbanken återigen tvingas ge dom svenska bankerna nödlån. I värsta fall kan det innebära att Sverige måste trycka mer pengar.

– Man trycker ju själv pengarna så det finns inga såna begränsningar utan det är ju andra överväganden man gör, säger Villy Bergström.

"God beredskap på riksbanken" - audio

Han är i ”gott” sällskap.
"[A] government cannot become insolvent with respect to obligations in its own currency. A fiat money system, like the ones we have today, can produce such claims without limit.
Alan Greenspan

Scott Pelley (60 minutes): “Is that tax money that the Fed is spending?”

Ben Bernanke: “It's not tax money. The banks have accounts with the Fed, much the same way you have an account in a commercial bank. So, to lend to a bank, we simply use the computer to mark up the size of an account that they have with the Fed.”

5 comments:

Björn Nilsson sa...

Tur att det bara är pengar som genereras i en dator om man tänker på Sverige, för finnarna har väl köpt och lagt ner vårt myntverk (innefattande det gamla sedeltryckeriet i Tumba kanske, jag vet inte hur det förhåller sig)? Vi har väl inte mycket kapacitet att snabbt trycka sedlar som är tekniskt up-to-date och samtidigt täcker behovet, om man nu inte uppfinner exempelvis en sedel som det står en miljard på eller så. Men då kanske det väcks minnen av gamla obehagliga hyperinflationer till livs.

Nä, fram för de gamla hederliga mynt-plåtarna i koppar från Falu koppargruva, det var grejer det!

Teckentydaren sa...

Det var inte snällt av finnarna, lägga ner vår sedelpress. Men dagens bläckstråleskrivare håller en högkvalitet. All praktiskt bankverksamhet är ju numer delegerat till kunderna, man skulle kunna tänka sig att man kvitterade ut ett antal hundralappar från internetbanken och så skrevs de ut på den egna skrivaren.


– Man trycker ju själv pengarna så det finns inga såna begränsningar utan det är ju andra överväganden man gör, säger Villy Bergström.

Då funderar man på meningen med det offentliga sk sparandet, dvs överbeskattningen av svensken. Som synes i den Ekonomiska vårpropositionen är beloppen betydande - offentliga-sektorns-finanser - i år beräknat till ett ackumulerat överskott om 735 miljarder riksdaler och 2114 över en biljon. Vad är meningen, vad är skillnaden i framtiden när och om dessa pengar ska användas om de framställs enligt Bergströms metod eller det görs genom kontering från dessa fonder. Som Bergström säger är det övervägningar om det skapar inflation eller inte som är avgörande, om den reala kapaciteten i ekonomin riskerar att bli överhettad eller inte.

Varför ska folk i dag betala med arbetslöshet och utanförskap för detta sk offentliga sparande? Och varför ska de som lever i dag betala offentliga investeringar kontant? Dessa kanske är i bruk åtskilliga tiotals år framåt, varför ska hela finansieringsbördan falla på dagens skattebetalare?

Björn Nilsson sa...

Verkar som Bergström helt enkelt menar att det handlar om att oskadliggöra en del köpkraft genom att minska folks konton. Men fungerar det sättet att spara? Är inte det bästa sättet att spara att investera så att vi har något hållbart i framtiden, och inte bara några konton på en bank vars värden framöver sannerligen inte kan garanteras? Eller skall vi se omfattande arbetslöshet idag som ett sätt att spara, eller som att effektivt döda en del möjligt samhälleligt arbete och efterfrågan? En timmes arbete som inte utförs just nu kan inte sparas och utföras senare, så arbetslöshet kanske kan ses som ett sätt att dra in och eliminera litegrann av framtiden? I stället för att ha fler lärare i skolorna, tåg som går i tid, etc.

Teckentydaren sa...

”Nä, fram för de gamla hederliga mynt-plåtarna i koppar”

På tal om gamla hederliga kopparpengar så skulle vår hårt ansatta järnvägsinfrastruktur behöva lite mer sådana.

Kopparstölderna slår hårt mot tågtrafiken. Stölderna av koppar ökar och särskilt utsatt är järnvägsnätet där koppar används i både signal- och elkablar. Färsk statistik visar att under årets fem första månader försenades tågtrafiken med 436 timmar, enbart på grund av kopparstölder.

Björn Nilsson sa...

Jag har kvar några påsar med en-, fem- och tioöringar i koppar, man kanske skulle bidra med dem?

Om järnvägens kopparledningar hade samma dimensioner som de gamla fina plåtmynten vore det svårare för bovarna att bära bort dem!

Skicka en kommentar

Tillåtna HTML taggar: <b>, <i>, <a>