2011-06-24

SAAB


Diskussionen om SAAB är ganska enfaldig. SAAB sålde 30000 bilar förra året, om man bygger typ exklusiva nischbilar skull det förstås gå men inte en vanlig standard bil för bilismens massmarknad. Experter säger att det är fråga om så där en 120 tusen bilar för att nå ”break even”. Och då är man snarast lilleputtarnas lilliput i den allt mer konsoliderade bilbranschen där konkurrensen är sten hård, en bransch som befunnit sig i kris sen långt före den senaste finanskrisen, alla sammanslagningar och uppköp sen 1980-talet har ju varit därför att det varit nödvändigt att vara stor för att klara konkurrensen.

Saab teeters on brink as cash runs dry - BBC

En artikel där man noterar att under GM:s ledning har SAAB varit kroniskt underinvesterat. Vilket förmodligen är orsaken till de långa modellcyklerna. 9-5 som ersattes för 1 1/2 år sen hade funnits i 12 år, 9-3 har funnits i 10 år och var planerad att ersättas om 2 år. SAAB har bara två modeller i sitt program. Så långa modellcykler är unikt.

Att ta fram nya modeller kostar mycket pengar, för den lilletillverkaren är det då fråga om en oerhört mycket större andel av omsättningen/bruttovinsten än för den stora tillverkaren som kan sprida kostnaden över långt fler sålda bilar. Det samma gäller förstås för den allt viktigare marknadsföringen.


Sen början av 1980-talet har många bilmärken försvunnit och de som finns kvar finns hos allt färre storföretag. Att två så små biltillverkare som SAAB och även Volvo finns kvar 2001 är närmast att ha trotsat tyngdlagen. Vilket förstås även säger något om klokheten i den ensidiga satsningen på bilindustrin efter 70-talets industrikris. De svenska kapitalisterna insåg ganska snart de dystra framtidsutsikterna för bilindustrin och övergav denna och sålde av. Frågan är om inte Gyllenhammars Renault affär hade varit bättre för Volvo personbilar än vad som blev.


Den hårdhänta interndevalvering som man fortsatte med trots att kronan släpptes fri att flyta på 90-talet har förstås underminerat Svensk industris hemmamarknad ordentligt. För inte minst personbilsindustri är det mycket viktigt med en hemmamarknadsbas, lägg där till en allt oginare inställning till bilinnehav för kreti och pleti och tjänstebilar. Annars är det snarast regel att de länder som trots allt har egen bilindustri ”subventionerar” och skyddar denna industris hemmamarknad på mer eller mindre ”fiffiga” sätt. Det är bara att titta på hur alla Tyska biltillverkare toppar försäljningsstatistiken i Tyskland där företagsköp av bilar dominerar. I japan är inte mer än 5% av marknaden utländska bilar och då främst lyxbilar. Det är inte så att de japanska skulle vara överlägsna, Sydkorea är nästan inte alls på den Japanska bilmarknaden och vice versa, man känner sina pappenheimare där och inser det lönlösa i att försöka när staten skyddar sina inhemska tillverkare. Inte ens de som har samarbeten med japanska tillverkare får någon större exponering. På den Sydkoreanska marknaden är det ännu värre där är inte mer än 2% utländska märken.




SR-Ekot, DN1, DN2, DN3

----------------
Samtliga bilder från Wikimedia Commons, där fanns gott om SAAB bilar, SAAB-entusiasterna är frikostiga med att göra bilderna tillgängliga.

1 comments:

Jan Wiklund sa...

Naturligtvis är det för denna dödsdömda industris skull man lägger ner fantastiljoner på knäppa projekt som förbifarten i Stockholm (och alla andra städer).

När man tänker på vad som skulle kunna göras med det kunnande och de resurser som finns i den här industrin men som läggs ner på sånt här skit misstänker man att jorden är ett dårhus dit man skickar knäppskallar från en annan planet.

Skicka en kommentar

Tillåtna HTML taggar: <b>, <i>, <a>